Släkten Bruzelius - vår anfader

 

Släkten Bruzelius anfader är Nils Larsson Bruzelius, född 1669-06-12 på gården Brusås i Hångers socken, Östbo härad, Jönköpings län. Hans far var rusthållaren Lars Nilsson på Brusås och hans mor var Ingrid Bengtsdotter från gården Lilla Kyet i samma socken.

Nils hade en tvilling(-bror ?) om vilken inget närmare är känt.*

1670, när Nils bara var ett år gammal, dog fadern. Ingrid Bengtsdotter gifte senare om sig med rusthållaren Pehr Olsson i Lilla Domaryd i Berga socken. Med honom fick hon ytterligare tre barn; Jonas, född 1682, som senare också tog sig namnet Bruzelius; Bengt, som blev anfader till släkten Bergendorff; och en dotter vars avkomma utgör släkten Bergenholz.

Nils skrevs in på Växjö Skola 1680-06-04, alltså strax innan han skulle fylla 11 år. Där inledde han en lång skolgång som så småningom övergick i en akademisk karriär. Under denna period bytte han bort sitt enkla fadersnamn mot det mer latinskt klingande Bruzelius. 1694 var han student i Åbo (i dagens Finland) och 1699 blev han rektor för en skola i Viborg i östra Finland. Året därpå avlade han en fil. mag.-examen i Åbo och kunde 1705 tillträda en tjänst som lektor i grekiska vid gymnasiet i Viborg. 1709 blev han rektor för samma gymnasium.

1702 gifte sig Nils med Catharina Pryss, vars far Andreas Pryss var prost och kyrkoherde i Stora Kimitos församling i Finland. Med Catharina hade Nils fyra barn; Maria (födelse- och dödsår okända), Nils (1709 – 1788), Jonas (1714 – 1787) och Johannes (1718 – 1791). Alla tre sönerna blev präster.

Början av 1700-talet var en mycket orolig tid i Norden. Karl XII förde krig mot danskar, polacker och ryssar och Viborg låg längst bort i den östra delen av Sverige/Finland, mycket nära den ryske tsarens nya huvudstad St. Petersburg. 1706 belägrade ryssarna Viborg och då fick Nils Bruzelius ”hela sin egendom förstörd och förskingrad”, vilket förmodligen betyder att hans hus utanför befästningarna plundrades och brändes.

1710 intog ryssarna Viborg efter Karl XII:s nederlag vid Poltava. Nils Bruzelius vägrade svära tsaren trohetsed och sattes därför i fängelse. Catharina fick inte besöka honom men smugglade in en guldkedja inbakad i en limpa, med vilken han mutade vakterna som lät honom rymma. Då fängslades i stället Catharina, men hon lyckades också rymma när vakten var berusad.

I slutet av 1712 fick Nils tjänsten som Kyrkoherde i Huaröd och Svensköp i Skåne. Dit kunde han emellertid inte ta sig från Finland förrän nästa vår, när isen gått upp i Östersjön. Av någon anledning reste Nils och hans familj inte tillsammans, utan hustrun med två små barn kom efter Nils till Stockholm och fann då att han redan gett sig av med båt till Karlskrona. Hon fann då ingen annan råd än att ge sig av till fots (!) mot Skåne.

Nils råkade 1715 ut för en svår ridolycka på väg mellan Huaröd och Svensköp och sviterna av den förföljde honom livet ut. Han levde dock ända till 1737. Catharina dog året innan.

Ovanstående text är en äldre text som har moderniserats utan källkritisk granskning av fakta.

Mer information om Nils Bruzelius söner och efterkommande kan du hitta under rubriken Släktträd.

* Den ”okände” tvillingbrodern hette möjligen Johannes Larsson och han hade möjligen en son, Lars Johansson.

 

Kort om släkten

Just nu finns det ca 240 personer i Sverige som bär efternamnet Bruzelius.

Ta del av vår släktförening på sociala medier.

FacebookTwitter

 

 

Senaste nytt

Presentation av tre intressanta hemsidor »

 

Porträtt från förr och nu

uploaded/Bild7.jpg
Källa: Lars H. Bruzelius
Visa mer bilder »