2019-12-13
Släkten Bruzelius logotyp
Skölden är en rekonstruktion av häradsprosten Nils Bruzelius (1709 - 1788) vapen känt från sigill 1743. Skölden beskrivs som:
I guld en herde med ansikte och händer av silver, svart hår och skägg samt blå klädnad stående på blå mark samt bärande över axeln ett lamm av silver och i höger hand hållande en svart stav. Färgerna anknyter till vapenfärgerna i både Nils Bruzelius hemförsamling,
Gärds härad och Kristianstad kommun.
Vapenskölden kan ses som en logotyp för släkten Bruzelius och medges att användas av alla som tillhör släkten Bruzelius från Hånger församling. Sommaren 2019 har en anmälan av vapenbilden gjorts för registrering i Svenskt Vapenregister.
Nils Bruzelius, ovan, var son till kyrkoherden i Huaröd och Svensköp, Nils Bruzelius d.ä. (1669 - 1737). Nils Bruzelius d.y. fullföljde sina studier till magistergraden och blev efter prästvigningen faderns medhjälpare i Huaröd och efter dennes död hans efterträdare som kyrkoherde. Han daterade sin trohetsed 1743 och satte dit sitt sigill. Sköldemärket i hans sigill kan beskrivas som en herde stående på mark, bärande ett lamm över sina axlar och hållande en stav i höger hand. Herden är avbildad med långt skägg, utan huvudbonad och klädd i lång sidklädnad. Över och på vardera sidan av skölden syns en pyramid stående på tre kulor och krönt av en sexuddig stjärna. Ägarinitialerna är NB (N:et är av misstag spegelvänt) och hans valspråk: Herrens herde. I omkring ett årtionde verkade han i Huaröd. Han sökte sig sedan ett något bättre pastorat än denna fattiga socken och fick 1749 kunglig fullmakt på Trelleborg.
T v: Häradsprosten Nils Bruzelius (1709-1788). T h: Dennes sigill.
//2019-07-05, Pär Wanby
Just nu finns det 260 personer i Sverige som bär efternamnet Bruzelius.
Ta del av vår släktförening på sociala medier.